måndag 17 november 2014

och drogs proppen ur!

Åkte direkt till bästa Malin efter jobbet med Julia. Lättade på trycket så att säga, känns som att jag inte känner igen mig själv.. Och andra ser det. Jag vet inte riktigt vart jag är just nu, för jag är inte mig själv. Känner mig totalt bortom mig själv, helt tom. vet inte vad jag ska säga, prata om, hur jag ska vara.. stammar när jag pratar och känner mig totalt TOM.
När jag sen kom hem då brast allt, totalt öppnade mig för Jocke, tårarna sprutade och jag känner mig nu ännu tommare.. vart är jag på väg? In i en dimma, men jag måste ta mig ur den.. Imorgon ringer jag och ber om hjälp.. Jag har ju bort prioriterat mig själv med flit. För jag har tyckt att allt annat måste vi få att fungera.. men inser nu att jag måste må bra för att jag ska kunna ändra någonting över huvudtaget! Jag måste börja prioritera mig själv.. Fy det som är så JOBBIGt! Men jag måste för annars fungerar ingenting! Jag vill kunna känna glädjen i livet! Jag vill hitta tillbaka till mitt spontana glada jag! Jag vill kunna ställa upp för folk igen! Finnas och bara vara..  Ta tag i saker här hemma. Men nu är JAG prio ett! Känns jätte konstigt och egoistiskt att tänka så. Men egentligen är det inte det?! för om inte jag fungerar hur ska jag då kunna glädja andra och mig själv? Jag vill verkligen inte känna och må som jag gör nu, det känns inte alls bra.. Bara att sätta mig i bilen känns läskigt, för mina tankar lixom flyter iväg, och det känns som jag är totalt borta, sedan "vaknar" jag upp och inser att jag KÖR BIL! Kanske ska fokusera på det. Och så flyer tankarna igen.. Fy! Jag ska nog inte ens köra bil nu. Jag ska nog inte över huvud taget jobba egentligen.. Nu har jag blottat mina känslor, mitt inre.. känns både bra och jobbigt..

tack underbara Malin! Du är verkligen en sann vän! Jag älskar dig verkligen vännen min! Med dig behöver jag inte spela allan ballan, med dig är allt så lätt! Man kan bara vara, egentligen behöver man inte säga någonting, den pinsama tystnaden som man ibland kan känna, den känner jag inte när jag är med dig, det är inte jobbigt med tystnad med dig! du, Jag hoppas du vet hur UNDERBAR du är! En människa full av omtänksamhet, glädje och kärlek, med en gnutta galen het, men vem har inte det? ;))) Kram på dig!! Och tack för att du kom in i mitt liv för 5 år sedan!

Häjj

1 kommentar:

  1. Åh älskade du,,, här kom det tårar,,, jag är så innerligt glad du kom in i mitt liv,, och att du är min vän genom allt,,,, fantastiskt,,, kram bästa underbara du och att du ska prioritera dig låter helt rätt i mina öron,, kram

    SvaraRadera