Helt färdig som människa

Fy tusan så slut jag är just nu.. Igår under dagen började min axel göra ont, och igår kväll ville jag bara gråta för det gjorde så jäkla ont! Och det har fortsatt hela dagen. det molar ner mot skuldran och mot halsen. Kan knappt höja armen. Jag känner mig stressad , fast jag egentligen inte behöver vara eller känna mig stressad. Ytterligare en sak jag måste jobba med, jag stressar jämt! Fast jag inte behöver. Dagen har väl förutom axeln varit bra.
Jag bara älskar mitt jobb! Det som är konstigt är att innan jag började jobba med detta sa jag att jag aldrig skulle kunna tänka mig att ha ett sådant jobb. Men från första dagen, så bara visste jag att detta är mitt kall! Jag har nu jobbat inom hemtjänsten i 8 månader. Och det var det bästa valet att byta till detta jobbet! Jag mår så fruktansvärt bra! Att få komma hem till folk, höra deras historier, skratta och prata. laga mat, byta blöjjor, duscha dem, ro om dem, kamma deras hår, promenera, städa, handla..! Det är det bästa jobbet man kan tänka sig! Dem är så tacksamma, och dem uppskattar verkligen att man kommer! Och deras glädje när man talar om att dem är fina! Man tänker verkligen mycket sen jag fick detta jobb, på min egen släkt. och jag har insett att tiden går alldeles för snabbt. Snart kan den vara slut. Drömmarna mina har också förändrats sedan jag började jobba med detta. Jag känner att jag mår så fantastiskt bra! Detta är verkligen ett jobb för dem som vill ta hand om människor, och det vill verkligen jag!

Till något helt annat nu. I sommar är tanken att jag och min fina Jocke ska gifta oss. Först ville jag ha ett borgerligt bröllop. Men ju mer jag tänker på vårat bröllop så vill jag nog ha ett kyrkligt ändå! Jag vill ha en ganska enkel klänning men ändå wow lixom. Jag vill ha ett färgtema, men har inte bestämt färg än. Det är ganska mycket som ska planeras, vilka ska vi bjuda, hur många, bara släkt? bara enstaka vänner och familj? alla vi känner som har betydelse för oss? stort, litet? Vart ska vi ha festen? vilken kyrka? Mycket som ska planeras. Tanken var att vi skulle gift oss nu sommaren som var, men det vart så knapert med tid och pengar. Känns lite lika nu.. Jaja vi får se hur det blir..

Julen närmar sig med stormsteg! jag har inte köpt en ända julklapp! Får panik bara på tanken att man ska hålla på å köpa massa paket. Barnen får nog bara 2 var. Jag säger som jag alltid säger vid jul, jag ska inte köpa nå presenter. Men så slutar det alltid med att man handlar i sista sekund ändå, jo med dem måste vi köpa till för dem har nog köpt till oss, ja med å då måste vi köpa till dem å, ja och så har vi ju dem där.. Och så köper man hur mycket ändå ! Jag skulle vilja att vi körde julklapps spel. Men det vill ingen annan göra. så får väl försöka hitta på något till alla.

Om 2 veckor ska vi på julbord med jobbet, dagen efter min födelsedag faktiskt :) Det ska bli kul, blir julgalan. där jobbade jag förra året, och skulle ha gjort det i år igen. Men eftersom jag faktiskt har bytt jobb så kändes det faktiskt helt rätt att säga att jag inte kunde jobba. Och är nog mycket roligare att gå dit som gäst än att jobba. Nu kan man ju faktiskt dricka lite alkohol:)) Men INTE för mycket, som jag alltid har en tendens att göra. Men det ska man absolut inte göra med jobbet! Took om man skulle bli alldeles för påverkad och säga massa sjuka saker! Nej jag ska dricka med måtta! Men kul som tusan ska det bli iaf! Glad att jag fick följa med! Och att jag inte jobbar dagen efter:)

Nej nu får jag sluta, blev ett inte alls sammanhängande inlägg, men ä så är mitt liv....

Hörs

Hur en dag kan bli så fel!

Vaknade i tid idag! Wihoo! Kände att denna dagen kommer nog bli riktigt bra. Morgonen hemma med barnen gick också smidig idag, trots lite trött och grinig son som skrek om allt! (Tålamod, tålamod madde) Jag lyckades bra med det idag! Halvvägs till skolan, så känner jag hur det "rinner till" i underbyxorna. Fuck, detta kan inte bara vara flytningar tänker jag. Så när jag lämnar av sonen på skolan, passar jag på att gå in på toan, dottern ska självklart med in. Jo men visst, självklart att mens faan kommit. Blod i hela jävla trosorna! "oj, mamma kladdi" säger dottern. Och jag kan ju inget annat än att skratta åt henne. Jaja, tjoffa dit en massa jävla toa papper så man får världens bulle.. cyklar vidare mot dagis, lämnar av dottern. Åker med en kollega från dagsi till jobbet. In på toa byter ut toa pappret. Kul att men blöder floder när man får mens. Och att jag ALDRIG har med tamponger när jag som mest behöver dem! jobbar på med papper i trosorna. För att vid lunchtid komma till en affär och köper tamponger. In på toa och tjoffa upp en i murran.. jäkla elände att man ska behöva ha den här skiten varje månad, och varje gång den kommer blir jag lika jävla förvånad. Och tänker att hedanäfter ska jag tamefan ha tamponger i väskan jämt! (och så byter jag väska varannan dag!) Men lägg i varje väska tänker ni, (och jag med) Men det är ju så då att när jag inte har mens så tänker jag, vafan ska jag ha tamponger i väskan när jag inte ens har mens.. (Kan man bli knäpp på sig själv eller?) Ni kan ju gissa om jag slängde trosorna då jag kom hem! UUäk..
Det är ju bra konstigt hur man kan glömma bort saker så fort!!

Imorgon blir det ytterligare en tidig morgon! Så jag ska nog gå och slänga ner ett gäng tamponger i väskan redan nu, så jag inte står där imorgon igen med BLOD i hela jävla trosorna! Blää för att vara tjej just nu!

Hörs!

Välkomna

Jag har haft blogg förut, men har inte använt den så mycket. Nu tänkte jag göra ett nytt försök. Jag vet att min käre mor vill att jag skriver:) Och jag tycker själv att det är väldigt skönt att skriva. Så heare vi goo!
Jag har diagnosen ADHD, som jag fick nyligen. Innan jag fick min diagnos har jag gått med frågan: Vad är det för fel på mig? är jag galen? Är jag helt knäpp i huvudet som inte fattar saker? Måste jag glömma bort saker helatiden? Varför kan jag inte vara som alla andra?
Tills jag fick min diagnos och insåg att det är inget fel på mig! Jag är den jag är, jag har bara lite svårare för vissa saker. Men många saker är jag också väldigt bra på! Det kändes lite som att nu, NU kan jag börja leva! Jag har börjat på ADHD- kurs. Där vi får lära oss en massa bra saker, hur man kan göra saker på ett annat sett. Så att det blir bra för en själv! Bl.a har vi fått i uppgift att skaffa oss en anteckningsbok. (Jag fick en av min snälla mor) I den boken ska vi skriva upp saker som vi kommer på, eller saker som är viktiga för en. (viktiga tider dock skriver man upp i sin kalender) Att göra lista har jag nu börjat skriva upp, vilken lättnad att få ner det på ett papper, som man kan bocka av då man är klar! Innan har jag haft allt i huvudet. Det blir ju en jävla soppa av allt då. En annan sak vi ska öva på är att stoppa våra impulser. Detta tycker jag är JÄTTE svårt! Jag får impulser heeelatiden! Jag kan komma på saker som jag ska (läs vill) göra. Och då måste jag bara göra det på ENGÅNG! Det är som att jorden skulle gå under om jag inte får göra det på en gång! Detta är något jag själv tycker är sjukt jobbigt! Så jag måste verkligen jobba med detta! Det gäller att inte ge upp!
RUTINER! Vad är det lixom? Jag försöker gång på gång att få in rutiner! Men hur jävla mycket jag en försöker känns det som att det inte går. Men än en gång så GE INTE UPP!
Allt eller inget människa det är jag det.
och detta med att ställa upp för alla andra helatiden, det är något jag måste träna på att inte göra. Jag tycker absolut inte det är något fel i att hjälpa andra, MEN i mitt fall hjälper jag alla andra, och jag glömmer lixom bort mig själv. Jag tröttar utt mig själv, så jag orkar inte med att ta hand om mig själv. Även där, något att jobba med! GE INTE UPP!!!